Adjö då

Beslutet är fattat. Jossebloggar upphör. Ni som känner att bloggar är en stor del av ert liv kan söka er till Skrivarkonsultens blogg. Skrivarkonsultens blogg handlar dock uteslutande om litteratur och skrivande och annat som hör författardrömmen till. Så, till er som inte vill vidare, adjö då.



Postat den 28 oktober 2007 08:06 | Direktlänk | 1580 kommentarer

Vilken kropp är det?

På min andra dag som huskvarnabo får jag ett brev. Brevet säger "få din gamla kropp tillbaka" och är från ett företag som vill att jag som kvinna ska komma och prova deras elektroniska träningsapparater. Jag blir skitsur. Vad är det egentligen för sätt? Jag är tjugosex år gammal och har nog aldrig varit så vältränad som jag är nu. Vilken gamla kropp är det som jag skulle vilja ha tillbaka?

Jag funderar faktiskt på att ringa och fråga. Det står nummer och allt i brevet... Eller också skulle jag kunna använda den nya svordomsline som jag lärde mig på radio i går "Mina åsnor ska knulla dina åsnor.

Som sagt, skitsur blev jag.

Postat den 25 oktober 2007 13:22 | Direktlänk | 4 kommentarer

Flytthelg

Jag har ägnat dagen åt att packa upp de saker som jag tidigare i veckan packat ner. Det känns som något av ett evighetsprojekt. Att vi har flyttat ungefär en gång om året de sen 2004 sätter dessutom sina spår på motivationsfronten. Men vi har fått go bärhjälp från vänner och familj. Tusentack. Om några veckor har jag kanske packat ner och upp, städat och ordnat färdigt... Det blir fint det.

Postat den 21 oktober 2007 18:42 | Direktlänk | 0 kommentarer

Det är dags

Facebook hysterin avtar så sakteliga. Det är fortfarande roligt förstås, men just nu står annat högre i kurs. Jag packar. Jag summerar. Jag reflekterar och jag undrar vad det var som gick fel. Jag har nämligen fått min första totalsågning. Den bryter mot flera andra omdömen och inte minst mot Mentorns feedback och kanske borde jag bara låta den vara. Fast det går inte, jag är där med fingrarna hela tiden och gräver runt i det infekterade, variga.

I dag som el grande final på praktiken ska jag i alla fall vicka. Inte bara i svenska utan också i tyska. Guten tag.

Postat den 19 oktober 2007 08:03 | Direktlänk | 0 kommentarer

Facebook har tagit över

Jag vill bara utfärda en liten varning. Facebook har tagit över min hjärna. Det kanske hände er andra också när ni blev medlemmar?

Varför är det egentligen så roligt att försöka få så många som möjligt på sin lista med kontakter? Varför släpper vissa spärrar som man kanske skulle ha haft i andra sammanhang?

Men, om jag inte har sökt upp er än. Sök upp mig!

Postat den 15 oktober 2007 09:17 | Direktlänk | 2 kommentarer

Tankar om skolan

Jag funderar mer och mer över en undervisning som fungerar som en arbetsplats. Läraren är en kunskapskonsult. Elver och lärare samarbetar för att nå resultat. Man behandlar ett ämne en längre tid. Går hem ett visst klockslag och lämnar skolan bakom sig. Kommer tillbaka till skolan och tar sig an samma uppgift eller nya med energi och engagemang.

En skippad timplan med andra ord. Vad är det som säger att målen i svenska inte kan uppnås på någon månad? Vad är det som säger att de olika ämnena inte kan integreras i varandra och tillsammans bilda en meningsfull helhet? Vad är det som säger att barn och ungdomar inte hungrar efter kunskap och inte vill ta sig an uppgifter så länge uppgifterna är de rätta? Vad är det som säger att gymnasieskolan måste se ut som den gör?

Det finns mycket att diskutera vad gäller skolan. Troligen kommer den borgerliga regeringen styra upp skolan igen. Tillbaka till fördjupade ämneskunskaper. Bort med det allmänna utbildningsåret på lärarutbildningen. Kanske är det också ett bra system. Kanske måste en likvärdig skola styras centralt. Kanske är lärarstudenten bara ett bricka i ett system och formas efter den utbildningssyn som råder just när han/hon läser just den kursen. Kanske är jag rund under fötterna när jag ser på skolan som en kunskapsfabrik och mig själv som en kunskapens kompass. Kanske. Kanske inte.

Postat den 15 oktober 2007 07:08 | Direktlänk | 0 kommentarer

Realismen i dag?

Liza Marklund låter inte Annika äta hamburgare, utan hon äter två Big Mac & Co från McDonalds. Hon drar sitt medmerakort och försöker trösta sig efter sina dyra inköp med att de i alla fall ger många poäng. Hon refererar till ett Stockholm som läsaren känner igen sig i, gator och bussar som många har bevistat. Vad Marklund gör är att hon lyfter fram konkreta vardagliga detaljer som hon dessutom ofta namnger. Läsaren känner igen sig.

Något av en nyckel till framgång i underhållningsbranschen sägs vara att lyckas knyta an till flera samtida fenomen. Produktplacering, sex, pengar – you name it.
En Bestseller i dag är känslig för sin samtid.

Vid detta stannar jag upp och försöker krystat att göra kopplingen till 1800-talets realism. Återgivandet av verkligheten in i minsta detalj. Men har det egentligen några likheter? I dag letar vi efter det enkla som alla känner igen sig i men också efter någonting som fängslar och lockar. Då sökte man återge med fotografisk precision. Då skyggade man inte för livets fula.

Jag kör fast i min tanke.
Vad är realism i dag?

Postat den 15 oktober 2007 07:06 | Direktlänk | 0 kommentarer

Har litteraturen makt?

Det är inte ovanligt att litteratur betraktas som ett vapen i en strävan efter samhälleliga förändringar. År 2000 gav Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund ut antologin ”Litteraturens makt”. Redaktör Birthe Sjöberg skriver själv i förordet att det är en medvetet provokativ titel. Det går nämligen inte att med säkerhet se några vattentäta skott mellan kända litterära verk och samhällsreformer, hävdar vissa. Däremot kan ett litterärt verk mycket väl användas för att skapa eller åtminstone upprätthålla debatt. Eller också finns det verkligen en kausalitet mellan samhälleliga förändringar och det skrivna ordet, hävdar andra. Åtminstone ett mellanting kan vi kanske enas om? Dessa tre ståndpunkter diskuteras i inledningskapitlet.

Sjöberg framhåller att för, emot och kanske alla har sina förespråkare. Det mest kända verket som presenterats både för och emot kausalitetsargumentet är Harriet Beecher Stowes ”Uncle Tom´s cabin” (1852). Abraham Lincoln lär ha dristat sig till att säga att Beecher Stowes är den lilla damen som orsakat det stora kriget, det vill säga det amerikanska inbördeskriget. De som inte tror på litteraturens makt menar i sin tur att litteraturen endast återspeglar samhället. Den ändrar ingenting. Bristen på arbetskraft i norr var helt enkelt än större maktfaktor än boken ”Uncle Tom´s cabin”.

Harriet Beecher Stowe skrev, menar litteraturforskaren Jane Tompkins, sin roman i syfte att förespråka matriarkatstanken och framhålla världen styrs bäst av kvinnor och kristen kärlek inte av män eller förtryck. Ett syfte som kom i skymundan i den reella debatten. Faktum kvarstår, Beecher Stowes egen målsättning till trots, att ”Uncle Tom´s cabin” levererat ett stort antal beaktansvärda argument både för och emot slaveriets vara. Både förespråkare och motståndare använde alltså samma verk, bland annat genom teater, för att föra fram sin ståndpunkt. Ytterligare exempel på en författare vars huvudsakliga målsättning fått en tvist och vars litterära verk använts i för författaren tvivelaktiga syften är Honoré de Balzac. Friedrich Engels och Karl Marx använde Balzacs realistiska skildringar av artonhundratalet som propaganda för kommunismen. Engels och Marx menade att romaner som Papa Goriot tydligt visade det kapitalistiska samhällets brister och därmed kunde användas som ett argument för socialism. Balzac själv hade inga som helst socialistiska åsikter. Även Charles Dickens bör nämnas i detta sammanhang. Dickens skildringar av industrisamhällets fattigdom sägs ha varit en bidragande orsak till en ny arbetslagstiftning i Storbritannien. Exemplen på litteratur som förekommit i diskussioner kring samhälleliga fenomen kan göras milslång. I Sverige är arbetarförfattarna belysande exempel.

Huruvida dessa exempel visar på litteraturens makt eller inte är otydligt. För att förstå frågans vidd måste vi beakta den ur flera olika perspektiv, bland annat ur det politiska. Begreppet makt ges olika innebörder i demokratiska samhällen kontra totalitära. I demokratiska samhällen ges makt i samband med litteratur, enligt litteraturvetaren Michael Hanne, en individuell och oproblematisk framtoning. Litteraturen medges inte kunna påverka maktstrukturer. Inte heller anses litteraturen kunna få något som helst socialt eller politiskt inflytande. Genom tidernas gång är det i första hand totalitära regimer som har valt att censurera böcker och på så vis ta det säkra före det osäkra. Om detta har med litteraturens egentliga makt att göra eller litteraturens verkningar ligger dock i dunkel.

Kultur, textteori och kunskapskritik är andra fenomen utöver de politiska som måste beaktas för ett fullkomligt svar på frågan om litteraturens makt. En läsare kan låta sig förföras av sin text men hon kan också avslöja den. Hon kan svepas med eller se igenom. På senare år utgår litteraturteorier från att texten inte har någon kärna. Det finns inget klart budskap som författaren ska förmedla, ingen sanning, utan allt som finns är mötet mellan läsare och text. Läsaren skapar själv textens mening. Frånskriver detta sätt att se på litteraturen den dess makt eller tillskriver den tvärtom enorma möjligheter? Klart menar Birthe Sjöberg är att litteraturen medverkar till att skapa bilder av historien. Bilder som aldrig kan bli sanna men som exempelvis genom Strindbergs ”Röda rummet” låter läsaren tro att hon vet hur Stockholm var på 1870 – talet.

Litteraturens makt är svår att ringa in. Hur stor eller liten den är förblir osagt. Vi får nöja oss med att konstatera att litteraturen återfinnas i flera begrepp som visar på en persons uppfattning. Exempelvis ”Pudelns kärna” eller ”Han är en riktig Onkel Tom”. Kanske är frågan som måste ställas för att den här texten ska kunna redas ut: är påverkan detsamma som makt?

Postat den 12 oktober 2007 06:42 | Direktlänk | 0 kommentarer